26 augusti 2019 Fokus

Igår var det söndag och lite vilodag kan man säga. Det blev mys på eftermiddagen med Siri och Andrea hemma i soffan där vi tittade på årets EM-final i banhoppning. Man kan inte annat än imponerad av både hästar och ryttare som orkar fyra rundor under dessa dagar med fullt fokus. Men när man pratar om fokus måste man ändå ge den hollänske ryttaren Marc Houtzagers och hans häst Sterrehof’s Calimero en eloge som lyckades hålla fokus under sin ritt trots att två åskådare sprang runt inne på arenan under tiden han red. Så imponerad av ryttaren men också av hästen som stannade kvar fullt fokuserad på sin ryttare trots tumultet. 
 
Från det ämnet tänkte jag hoppa vidare till en annan häst som också kunde stanna kvar i fokus hos sin ryttare igår vilket var Bosse. I en betydligt enklare uppgift än en EM-final utan i något så simpelt som en uteritt. Jag har haft en del problem sen i höstast med hans flykt beteende. Tidigare uppkom det bara på dressyrbanan eller vid helt nya situationer som första gången han var ute på terrängbanan men sen kom det än tävlingdag i Laholm där det även hände inne på hoppbanan. Han stannade helt plötsligt mellan två hinder och reste sig och vände sig om och flydde mot utgången. Han var väldigt stressad och upprörd och trots att jag har tittat på filmen 100 gånger vet jag fortfarande inte var det var han blev rädd för.
 
 
Efter det kunde han vara fin på uppvärmning och framhoppning men så fort han kom in till tävlingsbanan kunde jag känna hur pulsen började slå och det blev väldigt svårt att påverka honom inne på banan. Han började även vägra gå in i ridhuset på hoppträning, reste sig och kastade sig iväg ifrån ingången. Tidigare när jag ridit ut honom i skogen kunde han ibland vara lite spänd när han var ensam men i den här perioden fick jag honom 5 min från gården där han reste sig och ibland fick jag ge upp och rida hem.
 
Efter det fick vi avstå från tävling ett tag. Jag var ute och hoppade mycket öppen banan där jag kunde börja på 90 cm och bara hoppa honom tills hans blev avspänd. Min vän Andréas häst Dennis som är väldigt trygg i skogen fick bli han obligatoriska skogssällskap. När Bosse började resa sig fortsatte Dennis bara i lugn takt framåt och det slutade alltid med att Bosse gick efter. Sakta men säkert har spänningarna börjar släppa och de senaste tävlingarna som han gått tog han en 5:e plats i Björbäck (115), 1:a plats i LA:3 i Harplinge (72%) och igår en 2:a plats i Falkenberg(115). Idag rider jag honom men blinkers i hoppningen för att hjälpa honom att hålla fokus på rätt saker. Han var även inne i ridhuset och hoppade hoppträning förra veckan då vi alla var oroliga att han skulle bli stressad igen men Bosse var helt avspänd och hoppade fantastiskt! De två senaste uteritterna har han varit helt lugn och tagit täten framför Dennis och för att återkoppla till gårdagen så var det ett nytt steg i hans utmaning i uteritten. Igår fick han gå med en ny kompis Vanten som även han kan vara lite tittig i skogen och var förbered på att Bosse eventuellt skulle vara lite orolig men istället gick han med nosen i marken hela rundan. När Vanten vände vid ett tillfälle fortsatte han sakta men säkert framåt utan oroligheter. När problematiken började i höstas tappade jag ordentligt med självförtroende. Jag kände att det var kanske jag som gjort något fel som gjort honom rädd och att jag inte var duktig nog att hjälpa honom. Men igår när vi skrittade ute i solen i lugn och ro kändes det som att det har stärkt mig mycket som ryttare och det har gjort oss mycket tajtare som ekipage. Nu vet jag vad vi ska göra i olika situationer och även om det skulle uppkomma igen vet jag att vi kan hitta tillbaka till en härlig känsla :) 
 
Nu i eftermiddag väntar ett kortare markarbetets pass för Bosse på banan, Cleo ska longeras och sen efter det blir det mitt första pass på gymmet på 1,5 år (!!!!) 
 
Fortsättning följer... 
 Foton tagna av Falkenbergs foto
MVH
 
Emma 
Till top